Gud bevare oss från näsvisa ateister

”Biskop Vikström vill förändra kyrkan: Homosexualitet är inte en synd”.

No shit, Sherlock! Det var det första som jag tänkte när jag läste rubriken för Hbl-artikeln ovan.

Ibland önskar jag att jag kunde tysta den där lilla cyniska, näsvisa djävulen som sitter på min axel och säger dylika dumma saker.

Eller snusförnuftiga saker som att ”Jaså, det tog er två tusen år att komma till den slutsatsen? Nå men bättre sent än aldrig!”

Nej förresten, jag har inte blivit dualist – det var jag själv som sade det sistnämnda i en kommentar i en Facebooktråd, inte en fantasifigur på min axel.

Eller vad sägs om det här: ”det där kunde min son ha berättat åt er när han var fem!”

Eller standard-onelinern som varje ateist ska svänga sig med minst en gång: ”Synd är en imaginär sjukdom som är påhittad för att sälja en fiktiv kur”.

Saken är nämligen den att jag på riktigt beundrar biskop Vikström en aning. Han förtjänar inte sånt där. Han är en klok man med varmt hjärta, just den sort som kyrkan och vårt samhälle behöver i en svår tid som vår, som präglas av hat och hårda värden.

Och han får säkert helt tillräckligt med skit kastad på sig från de egna leden. Han behöver inte näsvisa ateister som rullar fram bajskatapulten också.

Jag önskar honom uppriktigt lycka till med att släpa in sin firma sparkande och skrikande i det tjugoförsta århundradet.

På samma sätt som jag önskar påve Franciskus lycka till med att ändra kursen för sin egen skuta. Det kan inte vara enkelt när rodret har varit fastsurrat i två millennier (fast repet som det är surrat med borde ju vara tämligen murket vid det här laget och lätt att hugga loss).

Det är på riktigt hög tid att den här religionen vars själva kärnbudskap är kärlek slutar ägna så mycket tid åt att bekämpa kärlek.

Och om en präst är modig nog att stiga upp och säga det högt, så ska han ha allt stöd han kan få. Också av oss som inte hör till klubben.

Publicerat av

marcusrosenlund

Vetenskapsjournalist, allmän pratmakare och inbiten fotoentusiast.

En reaktion till “Gud bevare oss från näsvisa ateister”

  1. Vackert uttryct. Hur har det blivit som det blivi? Någon gång fanns säkert en eller fler kloka människor som i såg att man har det bäst tillsammans om man är tolerant. Berättelsena gick från mun till mun, ändrades lite på vägen som det gör. Så småningom kom skrivkonsren. Därefter fanns skriftlärda som tolkade. Vi fick olika religioner och de behövder då för att skydda varann. När fler lärde sig läsa så trodde man på det skrivna ordet. Tänk att det är så svårt att inse att historien är så gammal och värden utvecklets, eller ska vi säga invecklats, av sig själv.
    Då jag var barn, sa man: ”…å de e riktigt san för det stod i tidningen” – det skrivna ordet. Vi måste lära oss sätta propotioner på saker.

    Liked by 1 person

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s