Down Under 3: Bondi Beach Life

Jag har en teori om stränder. Jag tänker mig att vi människor trivs så bra vid havsstranden eftersom vi har det i vårt genetiska minne: ett eko från tiden då våra tidigaste förfäder kröp upp på land. Vi ryggradsdjur har tillbringat en hel massa tid i vattenbrynet, helt enkelt.

Rimligtvis måste det ha varit det första ljudet som någon levande varelse hörde: ljudet av vågor som bröts mot stranden. Inte att undra på att vi finner det avslappnande. Eller att Bondi Beach heter just Bondi: det är ett aboriginskt ord som betyder ”vågor som bryts mot klipporna”.

Allt detta, utom Bondi-namnets ursprung, är naturligtvis totalt ovetenskapligt nonsens. ”Genetiskt minne” existerar inte överhuvudtaget och vågor som bryts mot strandklipporna är avslappnande helt enkelt för att det är vitt brus. Det ställer våra hjärnor i sleep mode. Men jag gillar i smyg min egen teori. Låt aldrig sanningen stå i vägen för en bra story, liksom.

Australien 2017-49.jpg

Orsaken till att vi trivs så bra på stränder, som på Bondi Beach, där de här bilderna är tagna tidigare i dag, är förstås att det är varmt, solen skiner, vattnet svalkar och människorna är på gott humör. För det mesta.

Och sedan det här med selfies. Jag trodde faktiskt att det var så 2011, men folk tycks älska att ta selfies, mer och mer år för år. Under dagens lopp var det säkert fler människor på Bondi som tog selfies än av havet och vågorna och solen och allt det där.

Tjejen här tycks ha en privat fotostudio med selfies som specialitet och hon själv som enda fotomodell. Hon stod på riktigt där i timtal och gjorde duckfaces som hon förevigade.

”Mikäs siinä jos kerran on jotain kuvattavaakin” var Millas kommentar.

Milla hade också en tes om att hon är någon sorts lokal aussie-kändis, men ingen annan tycktes känna igen henne.

Australien 2017-47.jpg

Måsen var bara som att ”pfff, människa, get a life! Och du, fotografen, ro hit med de där chipsen!”

Australien 2017-45.jpg

Jag kan inte bestämma mig för om Bondi är en grovt överskattad beach eller om den är värd all hype. Visst, det är en fin strand och säkert helt ypperlig för surfare. Men jag har nog varit på stränder där jag har trivts ännu bättre. Med mindre folk, även om man inte kan tala om trängsel i dag heller. Det var gott om utrymme att breda ut sig på den vita sanden.

Nå, inte kan jag klaga på den här beach-upplevelsen heller. Det är ju en ikonisk strand, i samma liga som Copacabana och Bora Bora och ööh, Yyteri. Men inte är den så jäkla speciell, och den kommer sällan med på listorna över världens bästa stränder.

Det är klart, populär och rentav legendarisk är den ju. Och på ett bra sätt, om man tycker om saker som harmar Sannfinnländare. Det här är sedan länge ett av Australiens mest multikulturella områden, med folk från hela världen som bor här. Och då talar vi uttryckligen om ”vanligt” folk, ingen jetset som i Monaco. Det här är gamla working class ‘hoods.

Efter andra världskriget flyttade det speciellt mycket östeuropeiska judar hit. Följaktligen finns här en del synagogor och kosherbutiker och liknande. Nej, inte på beachen, men längre upp längs vägen från Bondi Junction.

Numera är det dock asiater som märks främst bland inflyttarna, välbärgade samoaner och asiater. Kineser finns här såklart också i stora mängder.

En och annan svensk bångade vi också i dag. De satt bredvid mig i tåget ut från Kings Cross och talade i respektlös ton om sina bänkgrannar, tydligen invaggade i tron att ingen förstår svenska här. De blev smått förlägna när jag lät dem förstå att det gör nog vissa åtminstone.

Jag trodde på riktigt att det här med ”fniss, ingen förstår vårt språk här i Långtbortistan” försvann nåt tag på sjuttiotalet”

Australien 2017-40

Nåjo, men en fin dag har det hur som helst varit, och vädret kan man inte heller klaga på.

Apropå solen så räknade jag till tre stycken skyltar med texten ”skin cancer clinic” under bussresan från tågstationen ned till stranden.

En och annan begåvad graffitikonstnär har också gjort stället till sitt tillhåll, tydligen.

Australien 2017-57

Australien 2017-58.jpg

Och surfare finns det ju i parti och minut, naturligtvis. I dag var vågorna måttliga eller rentav små. Jag har sett häftigare dyningar i yttre havsbandet i Ingå, faktiskt.

Australien 2017-42.jpg

Hur som helst, tack för en angenäm beach-upplevelse, Bondi! I morgon åker vi och spanar in Manly.

Australien 2017-39

Publicerat av

marcusrosenlund

Vetenskapsjournalist, allmän pratmakare och inbiten fotoentusiast.

2 thoughts on “Down Under 3: Bondi Beach Life”

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s