Sommaren 2017 – kyla i norr, hetta i söder, en smakbit av framtiden?

Om jag vore en av de där olyckskorparna som ägnar sig åt inte helt vetenskapligt grundmurade spekulationer så skulle jag tro att jag har sett framtiden den här sommaren.

En framtid där Golfströmmen har försvagats kraftigt eller stannat som resultat av att de massiva mängderna sötvatten från den smältande grönländska isen rubbar den termohalina cirkulationen i norra Atlanten.

Så där som forskarna varnar för att det kan komma att gå. Kanske snarare än vi tror.

Det skulle ju, ironiskt nog, ge oss här i norr det sämsta av båda världar. Vi skulle få det allt kallare i en allt hetare värld. Cirka tio grader kallare än det som vi uppfattar som normalt.

Lite som… ser man på, den här sommaren.

Inte på 43 år har H:fors-Vanda undgått att mäta upp en enda ”hellepäivä” på hela sommaren som gått fram till mitten av juli. Vad heter helle nu igen på svenska?

Detta medan södra Europa skulle få det ännu hetare. Jag menar, någonstans ska ju överskottsvärmen från Golfströmmen ta vägen.

Lite som… ser man på, den här sommaren.

Spanien har på sistone haft det särdeles hett. Tio grader hetare än normal maxtemperatur så här års. 47 grader Celsius som mest. Cordoba har svettats värst. Se bilden högst uppe (credit: Yr.no).

Men också resten av södra Europa har lidit i hettan. Siciliens svåra skogsbränder har varit i nyheterna.

Nå, nu flyter såvitt jag vet Golfströmmen fortfarande på. Den här sommarens vädermönster har orsakats av atmosfäriska blockeringar över norra Atlanten, i och för sig också de orsakade av det allt varmare Arktis och de minskade temperaturskillnaderna mellan polarregionen och de sydligare, tempererade områdena.

Men Golfströmmen är inte som de kilometertjocka glaciärerna som också med riktigt brutalt snabb uppvärmning kräver århundraden för att smälta helt och hållet. Den kan vända på klacken betydligt kvickare än så.

Som då någon vrider på en kran, faktiskt. Det har hänt förut, det kallas Yngre Dryas, för tolv tusen år sedan. När uppvärmningen som gjorde slut på istiden byttes ut till kyla på grund av vattnet från de smältande glaciärerna i Nordamerika. Inlandsisens avbrutna reträtt gav oss bland annat Salpausselkä.

Det kan hända igen. Samma fenomen.

Och senast då blir de besvikna som hade räknat med att klimatuppvärmningen leder till att vi förr eller senare kan odla vin i trakten kring Vasa. Om någon mot förmodan har prövat på att starta en vingård i Vasa den här sommaren så vet ni hur det kommer att gå.

Men tills vidare kan vi ju trösta oss, de och jag, att Yr.no, min go to-sajt för väderprognoser, utlovar riktigt skapligt varmt väder för mina trakter, åtminstone för återstoden av min semester. Alltid någonting.

Skärmavbild 2017-07-15 kl. 23.46.20.png

Publicerat av

marcusrosenlund

Vetenskapsjournalist, allmän pratmakare och inbiten fotoentusiast.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s